Livets olika vägar...

Ulrik Munther - Life



Jag undrar över en sak.
Hur kan vi människor vara så otroligt olika varandra fast vi har haft samma förutsättningar här i livet?
Haft samma uppväxt och samma föräldrar.
När man delat samma sorger och samma lyckor mer än halva livet.
Hur de kan gå så otroligt bra för den ena och den andra bara rasar och
 inte ser livet som något värdefullt och vackert?
 Visst du ska leva ditt liv på ditt sätt,
men att man inte inser att man lever fel liv förstår jag inte.
Eller man kanske inser de men man orkar antingen inte göra något för att
förändra de eller så vågar man inte ändra på de eller så vet man inte hur man ska förändra de. 
Hur man som personer kan gå helt olika vägar,
där den ena vägen är helt fel.
Alla har vi problem att arbeta med men när man ignorerar sin bakgrund
och inte bryr sig om hur de går här i livet så känns de fel.
Jag skulle så gärna vilja hjälpa men jag vet att du inte lyssnar på någon som stått dig nära,
jag förstår dig på ett sätt men sen fattar jag inte vad du håller på med överhuvudtaget.
 Du är min bror och jag blir otroligt ledsen när jag ser vad som håller på att hända,
 har haft de på känn att allt inte är rätt.
Ja, jag har skuldkänslor jag är endå storasyster som ska bry mig och ta hand om
men jag har bara stött bort dig.
Men de här kanske är ett rop på hjälp.
Jag vet inte men jag orkar inte se de gå så otroligt fel som de håller på att göra med dig.
Jag är nog kall på de sättet att jag blundrar för de,
för jag tycker att alla ska leva sina liv på sitt sätt,
och jag vet att du kommer aldrig lyssna på någon av oss i din familj.
För jag vet att våran uppväxt tagit dyngst på dig,
de e du som haft det jobbigast,
du som har levt med det här hela livet.
Jag känner att jag är maktlös för jag kan inte göra något.
Du har aldrig pratat om de och jag vet att det skadar dig mest när du inte berättar hur du mår.
Är de här ditt rop på hjälp?

Jag älskar dig, för den du är !
Du e mitt enda syskon,
å vill aldrig att ngt ska hända dig,
vet inte vad jag skulle ha gjort då...
Love you!
<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0