Alltid så svårt/ jobbigt å säga hejdå till personen som har störst plats i ens hjärta...


Åkte till Anton i fredags :D
Fan va jag har saknat honom!!
Men på ngt sätt så kändes det inte som om vi inte hade träffats på 1,5månad eller ngt sånt,
vi kommer så himla bra överens å trvis jätte bra i varandras sällskap/närhet,
jag gör de iaf å de verkar som om han gör de oxå ;P haha
Vi tillbringade helgen i hans brorsas lägenhet eftersom Anton ska flytta till en annan lägenhet om 2 v eller ngt sånt så delar han för tillfället tak med sin käraste storebror :)
haha de e som katt å hund i varandras sällskap, så roligt å se (:
Hela fredagen var jätte mysig.
Fick även träffa deras polare Andreas, jätte snäll :)
Lördagen va väldig trevlig fram till kvällen då ngt inträffade som jag inte kmr nämna...
Inte värt de...
Jag å Anton har sagt det bakom oss, iaf jag så de e skönt <3

I söndags gick vi upp vid halv 2 någonting, jävligt skööööönt med lång sovmorgon, kom dock inte i säng förrän närmare halv 4 tror jag så de va som sagt rätt skönt å få sova ut :)
Tog det lugnt hemma hos Victor (brorsan) hela dagen, gjorde mat tsm, kollade på tv å myste i soffan.
Kan inte bli bättre i Antons sällskap (A)
Sen e de ju den grejen som e jobbigast...
Att säga hejdå till varandra...
Det e fan mkt svårare å jobbigare än vad många tror...
Speciellt när de e personen som har störst palts i ens hjärta å som betyder så himla mycket för en :(
Saknar Anton så fort jag bara tänker att jag ska åka hem, å framför allt när tåget ankommer till perrongen... :(
Man vill inte säga just dom orden, hejdå... låter bättre om man säger "vi ses snart igen", men de vet man aldrig säkert om man gör... :(

Jag kan säga det hela tiden; FAN VAD JAG SAKNAR ANTON!!! :'(
å de kommer direkt ifrån mitt hjärta <3
Längtar tills vi ses igen, hoppas att de blir snart igen <3



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0