Finns inget värre än att ligga till sängs å se sina planeringar gå upp i rök...


Inge kul att jag måste inse sanningen.. :
Ingen tripp ner till Falköping för att fira Antons 21-års dag :'(
Jag som verkligen hade sett fram emot denna helg å att äntligen få träffa Anton igen,
men där sprack den planeringen...
Jag tror ärligt inte att det bara berodde på att jag vart sjuk,
utan även pga. att Victor (Antons storebror) blev tvungen att åka in till sjukhuset i lördagskväll å som jag vet, inte ha fått återvända hem än, eller om det var så att han fick resa hem igår igen.
Jag har heller inte fått tag på Anton sen i fredags så jag e inte orolig för honom...
Ringde honom i söndags men då tryckte han upptaget (visste dock inte att Victor låg på sjukhus så kan ha varit df han inte orkade/ville prata)...
Hoppas ärligt inte att det e ngt allvarlig å att vi snart kan börja prata igen...
Saknar verkligen Antons röst å hela hans närhet, men vill inget hellre än att han ska må bra.
Du vet att jag alltid finns här oavsett vad det handlar om!
De e inget jag bara säger utan menar det med hela mitt hjärta!
Love you! <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0