Tankar och funderingar om den kommande tiden

VARNING FÖR ETT LÅÅÅNG INLÄGG:
 
* Nu är det inte många dagar kvar tills vår fina familj blir fyra. 50 dagar för att vara exakt (till beräknat datum).
Precis som jag har nämnt tidigare så tycker jag att det har gått alldeles för fort, och jag tycker att denna graviditet har gått mycket fortare fram än när jag väntade Theo, även om den gick ruskigt fort enligt mig.
Även om ett dygn har 24 timmar och en vecka har 7 dagar så känns det inte alls som det antalet eftersom man ALLTID har något att göra om dagarna. För det mesta så är det jobb på schemat men på sista tiden (denna vecka framför allt) så har man även haft fullt upp när man har varit ledig.
Tvättmaskinen har som sagt gott på varv hela veckan för att få alla bebiskläder rena och redo för att användas så småning om. Små plock här å var, handat å haft fullt upp med Theo (han har varit små kinkig och förkyld så han har varit hemma från dagis hela veckan).
 
* Mina tankar har i stort sätt bara fokuserat på att underlätta stressen och den panik som endå har tilkommit (pga att veckorna bara springer fram), med att förbereda så gott de går inför vår nya familjemedlem. Tyvärr så finns de inte så mycket mer att göra i dagens läge då "uppgifterna" som jag har delat ut (bl.a. sängen och myspölen) väntas på att bli klara. Ska försöka komma på hur jag vill ha det möblerat i lillebrors rum (Varför jag skriver att "jag" ska komma på hur möbleringen ska vara är just för att älsklingen själv har sagt att jag får inreda hur jag vill, då han inte har samma intresse för de + att han litar på min instinkt. Självklart får han komma med förslag å jag frågar honom om råd men han har lagt över det på mina axlar), så hyllan som jag köpte på ikea kan komma upp på väggen och jag kan börja dekorera den med det som har inhandlas (nattlampa, träbilarna, nappburken osv) samt att vimplarna som min kära mamma har gjort, kommer upp på väggen samt lite annat som ska fixas.
Taklampan och fönsterlampan samt bokhyllan som jag beställt ska vi som sagt hämta ut idag så det ska även färdigställas i lillebrors rum. Kommer kännas lite mer som om att man är i rätt riktning om vi får upp lite hela tiden men känns på något sätt som om att det är hur mycket som helst kvar. Hoppas att sängen å de blir klart inom de närmsta veckorna så rummet kan färdigställas helt. Myspölen kommer dock dröja tror jag tanke på att den tillverkas av min kusin och moster som bor i Borlänge. Men det är på gång ialla fall & det kommer bli super bra😊
Blöjor, våtservertter, babyolja och lotion samt lite såna produkter ska inhandlas och få plats i det kommande "skötbordet". Eftersom vi inte har hittat ett riktigt skötbord med den förvaringsytan som vi (framför allt jag) vill ha samt den storleken som vi har möjlighet till (är lite begränsade tyvärr) för att ha skötbordet i badrummet, så har jag mha min mamma tittat tidigare på ett köksskåp med 2 st rymliga lådor för förvaring i rätt storlek, som jag e lite sugen på att ha som skötbord i stället. Tror att det kommer bli både bra, praktiskt och snyggt samt att vi kommer kunna använda oss utav det "skåpet" efter blöjperioden också, i tvättstugan som förvaringsalternativ. Vi ska faktiskt iväg och kolla på det idag om bara några timmar, och förhoppningsvis få med oss det hem.
När detta är på plats så kan vi bocka av ytterliggare en grej på listan, vilket är otroligt skönt!!!!
 
* Jag har även tidigare gått in lite på hur länge jag har tänkt å jobba innan jag går på ledighet (har skickat in en ansökan om graviditetspenning, väntar på svar). Jag har alltid sagt att jag vill jobba in i det sista och så länge min kropp orkar och som det känns i dagens läge så skulle jag kunna jobba till dagen innan BF. Dock tänker jag inte göra det då jag har jobbat mellan 50-60 tim extra varje månad sen oktober månad så jag skulle behöva varva ner lite inför förlossningen samt umgås med min älskade familj mer än det blivit på sista tiden. Har dock inte känt av i kroppen att det blivit så mycket jobb, som jag trott, förutom att man e lite tröttare de dagar som man väl är ledig.
Jag har ansökt om graviditetspenning som ska börja gälla den 11 maj dvs 10 dagar innan BF. Nu är det upp till försäkringskassan och avgöra om jag får det beviljat eller inte. Vore konstigt om jag inte skulle få det tanke på att jag har ett fysiskt ansträngande jobb med massa lyft varje dag och jag har ingen möjlighet att bli omplacerad på jobbet. Men tyvärr så är försäkringskassan som dom är så vi får se....
 
Om jag fick välja själv så skulle jag helst vilja att lillebror vill bemöta världen antingen en kväll, mitt i natten eller en helgdag. Egentligen av samma anledning och det är att jag vill ha älsklingen hemma när värkarna sätts igång eller om det startas med att vattnet går denna gång (vattnet gick 20-25 min innan Theo låg vid mitt bröstet).
Varför? Jo, eftersom det gick så pass fort första gången (drygt 5 tim från att värkarna sattes igång tills han låg på bröstet å det tog endast 2,5tim från att vi skrev in oss på BB) och det sägs (självklart behöver det inte alltid vara så) att andra gången så går det fortare, så är jag rädd att älsklingen inte ska hinna hem eller att han ska fastna i köer eller något sånt på vägen hem. Han kommer självklart släppa allt direkt som har med jobb att göra å sätta sig direkt i bilen när jag ringer (kommer ringa direkt när första värken kommer eller om vattnet går), men man vet aldrig hur trafiken är hem från Stockholm. Måste även meddela mamma eller pappa så någon av dom kan ta hand om Theo (om det är så att värkarna sätts igång mitt på dagen och Theo är på dagis) under tiden.
Sker det en helg kväll eller natt så kan jag fokusera på värkarna medan älsklingen ringer samtalet till någon av mina föräldrar samt förlossningen och förbereder dom. Allt vore så mycket smidigare om han va hemma + att jag skulle känna mig så OTROLIGT mycket tryggare. Är livrädd för att behöva gå igenom denna process alldeles själv av någon anledning så hoppas verkligen att min önskan blir uppfyld!!!!❤
 
* Hur ser mina tankar ut kring förlossningen? Jo, ska jag vara ärlig så har jag inte tänkt så överdrivet mycket på den utan jag har nog inte riktigt förstått att de endast är 50 dagar kvar. Dagarna och veckorna har gått så fort fram, å det har som sagt alltid funnits saker att göra så man har inte riktigt hunnit tänka så långt.
Men om jag ska sätta mig ner nu en stund och tänka framåt så ser jag faktiskt fram emot en förlossning. Inte så att jag vill att det ska vara dags just nu (lillebror får mer än gärna igga kvar i magen fram till beräknat BF), men jag känner mig redo för en förlossning den dagen det inträffar. Jag kanske är lite konstig å det är inte första gången någon tycker det i så fall (haha), men jag ser faktiskt fram emot den obeskrivliga smärtan som uppkommer. Det ska bli häftigt att gå igenom den processen en gång till.
Blir den snarlik den första eller om det blir helt annorlunda? Kommer det dra ut på tiden denna gång eller kommer det gå lika snabbt som med Theo eller till och med snabbare? Kommer jag behöva/vilja ha någon typ av smärtlindring eller kommer älsklingen, precis som med Theo, tvinga mig att ta lustgasen (tog den när jag va öppen 8cm)? 
Det är lite funderingar och förväntningar som jag ser fram emot att få svar på. Som jag själv vill och känner just idag, så vill jag inte ha någon typ av smärtlindring, precis som sist. Möjligtvis så skulle jag kunna räcka mig "så långt" att jag tar lustgas. Varför? Jo för jag har alltid varit en sån tjej att jag vil kunna kara mig själv å stå på mina egna ben oavsett hur situationen ser ut. Jag har en väldigt hög smärttröskel å vill "utmana" den lite, samt att jag inte vill ta något som jag inte behöver. Vi får se helt enkelt men så går tankarna just nu.
 
BB tankar. Med Theo så låg vi kvar i 3 nätter (älsklingen 2 nätter pga att vi inte hade tillgång till ett familjerum sista natten). Inte för att det egentligen behövdes (inga kompikationer alls och amningen kom igång ordentligt mot kvällen första dagen) utan mer för att vi kände oss trygga med det samt med den hjälp vi fick samt fick svar på alla frågor som väl kom upp som nyblivna föräldrar. Denna gång så skulle jag nog vilja stanna kvar en natt iallafall (beroende på när på dygnet lillebror vill bemöta världen). Det krav som jag ändå har innan vi åker hem e att amningen ska ha kommit igång ordentligt och att allting ser bra ut både för mig och lillebror förstås. Man vet aldrig hur denna förlossning kommer gå och om det skulle ske några komplikationer. Håller tummarna att allt går vägen utan några som helst bekymmer (utöver den naturliga smärtan förstås).
 
Tankar om första tiden hemma. Vi båda vill bara umgås som en familj då, rå om varann och välkomna vår lilla prins till världen (självklart så kommer den som vill, få komma på besök). Theo ska få vara hemma från dagis helt de första 7-14 dagarna så att han vänjer sig med att ha en bebis hemma. Kommer bli en väldigt stor omställning för honom (vilket vi förstår då han har stått i fokus i 3 års tid nu) och han ska ABSOLUT INTE känna att han sätts åt sidan bara för att lillebror har kommit. Han ska få vara lika delaktig i ALLT (så pass som han vill förstås) som vi är. Han ska få mysa å rå om sin lillebror så mycket han vill.
Till en början så lär älsklingen få lägga ner en hel del tid på Theo då han inte kommer kunna hjälpa till med matningen (om amningen funkar) då jag kommer ha fullt upp med amningen, men självklart så kommer jag inte sidosätta Theo, utan han ska få all min uppmärksamhet när lillebror sover eller är hos sin kära pappa emellan matningen. Turas om, hjälpas åt med allt samt vara en lika bra mamma/pappa till båda våra söner, kommer vara prio ett för oss. Familjen är det viktigaste vi har och det ska man vara väldigt rädd om❤
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0